Senaste gåsräkningen

 
Gåsräkning, 12 oktober

I samarbete med:

 

För medlemsskap och adressändring:
Jan-Åke Nilsson
tel: 0708-42 19 28

Övriga medlems och föreningsfrågor:
Nils Waldemarsson
tel: 0706–52 63 11

Nytt material eller synpunkter på innehållet skickas till ansvarig utgivare för Websidan:
Ulrika Tollgren
tel: 0738-08 37 73

Tekniska frågor ställs till:
Patrick Tollgren

Alla bilder och texter är upphovsrättsskyddade och får inte kopieras eller användas utan upphovsmakarens medgivande.

Boktips

Boktips är en återkommande sektion i medlemstidningen Spoven.
Det är personliga betraktelser skrivna av Margareta Rydhagen.

Fågelbo

av Susan Ogilvy (förord av Lars Jonsson)

Lite då och då går jag in på Gleerups bokhandel i Lund för att få tips till dessa små presentationer. ”Nests” hade jag tittat i flera gånger och när den så kom på svenska och till biblioteket var det dags. Redan omslaget på Fågelbon drar blickarna till sig. En grå flugsnappares bo i naturlig storlek ser helt verkligt ut. Susan Ogilvy har målat av 28 fågelbon i akvarellteknik. De är otroligt noggrant återgivna och fantastiskt vackra.

Fågeldagbok
 – Anteckningar om fåglar och natur

av Henry David Thoreau

Henry David Thoreau, 1817 – 1862, var en amerikansk författare och naturfilosof. Han är mest känd för boken ”Skogsliv vid Walden”. Under två års tid levde han i en egenhändigt byggd stuga i utkanten av skogen Walden. Han levde på egen odling och fiske - läste, skrev och strövade i skogen flera timmar varje dag. I sin dagbok skrev han ner det han upplevde och resultatet blev senare boken ”Skogsliv vid Walden”. Ett experiment i att leva av och nära naturen, även om civilisationen fanns nära och stöttade honom vid behov.

Bevingade vänner
 – Hur jag fyllde min trädgård med fåglar

av Susanne Åkesson

De senaste åren har det kommit flera böcker om fågelmatning i trädgården. I boken ”Bevingade vänner” tipsar Susanne Åkesson oss om hur vi kan få fåglar att häcka i trädgården. Både vinter och sommar ska vi kunna njuta av våra bevingade vänner. Hon är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet och har speciellt forskat på fåglars och andra djurs flyttningsmönster. Ni som lyssnar på Naturmorgon i P 1 vet att hon ingår i expertpanelen där.

Nötskrikan: Tusenårsträdet och fågeln

av Göran Bergengren

En vinter när jag fått tag på en stor påse billiga hasselnötter hackade jag dem till småfåglarna. Då dök nötskrikorna upp och tömde fågelbordet i ett nafs. Jag trodde först att de åt upp allt direkt, men blev upplyst om att de gömmer för den kommande vintern. En nötskrika kan stoppa minst ett halvdussin ekollon i sin matstrupe och placera ut dem på olika ställen – en s k gleshamstrare. Den kan minnas var gömmorna finns i uppåt ett halvår.

Pilgrimsfalken

av J A Baker

”Pilgrimsfalken” kom ut första gången 1967 och har getts ut flera gången sen dess. Nu senast 2021 i ny översättning. Boken är en klassiker och betraktas som en kultbok för ornitologer. Man behöver inte vara ornitolog för att ha stor behållning av den. Det är en läsupplevelse i sig och ger dessutom stor kunskap om pilgrimsfalkens liv under höst- och vintervistelsen i England.

Världens vanligaste fågel
 – en kärleksförklaring till höns

av Per Jensen

Hönan som drömde om att flyga

av Sun-mi Hwang

 

Hönsfåglarnas vagga finns i de sydostasiatiska regnskogarna – den röda djungelhönan. De är dåliga flygare så deras färd till våra breddgrader har gått via människan. Höns är lätta att domesticera. Ta ett ägg från en vild höna, kläck det och kycklingen följer dig vart du går. I norra Kina hittade man ben från tamhöns i stenåldersbyar ca 8000 gamla. Hönsfåglarnas väg ut i världen berättas av Per Jensen.

Hemma vid Fågelsången

av Gunnar Brusewitz

 

Gunnar Brusewitz är välkänd för min generation (40-talister), men ungdomar vet nog inte alls vem han var. Kanske är det därför som Weylers förlag valt att ge ut hans bok ”Hemma vid Fågelsången” igen efter drygt 60 år med ett nytt förord av Tomas Bannerhed.

Alternativa fakta om fåglar

av John Ajvide Lindqvist & Mia Ajvide

Egendomliga fåglar i din närmiljö

av Jytte Hviid

Att hitta på fantasidjur är inget nytt – grip, skvader, enhörning m m. Kanske trodde människor förr att de fanns, men de var ju främst med i fantastiska berättelser. Förutom att hitta på djur gillar vi att förmänskliga djur och att hitta på liknelser från djurvärlden. Två författare från 2000-talet har ägnat sig åt sådana fantasier.

Fågelmatning – allt du behöver veta

av Niklas Aronsson

Varför matar vi fåglar? Det finns flera svar på den frågan. Vi vill hjälpa fåglarna igenom vintern och så vill vi ju sitta vid matbordet och titta på fåglarna. Det ger en tillfredsställelse och vi känner oss helt enkelt nyttiga och glada. För några år sedan var det ganska enkelt. Man köpte de fröer som fanns och matade. Sen har frågorna dykt upp. Är det bra att mata fåglar? Ska man verkligen mata om man inte håller i hela vintern? Vad ska man ge fåglarna?

En vacker dag

av Tomas Bannerhed

Klockan 03.32 börjar en fågelskådares dag. Solen går upp och fåglarna sitter inte och drar sig på sin gren. De kvittrar, sjunger och sisar. En ny dag börjar där revir ska hävdas, en partner hittas så snart som möjligt och mat hämtas till ungarna. Mycket att skriva om för en naturintresserad författare.

Fåglarnas hus

av Eva Meijer

Fåglarnas hus är en roman om Len Howard 1894-1973. Hon flyttar som 20-åring till London för att spela i orkester. Vid ett tillfälle lånar hon en stuga på landet och inser att hennes liv i stan inte ger henne tillräcklig kontakt med fåglarna som hon sen barnsben har ett speciellt förhållande till. Hon köper Fågelhuset i Ditchling, Sussex och öppnar upp det för fåglarna. De kan flyga ut och in. Bo inne under vintern om de vill, men häckar gör de ute. Hon studerar deras beteende och lyssnar på deras läten för att kartlägga vad de ”säger”. Stjärna är en talgoxe som hon har ett speciellt förhållande till. Vartannat kapitel beskriver hur hon närmar sig Stjärna och t o m lär henne räkna till åtta. Människor är inte så välkomna eftersom de stör fåglarna. Hennes liv är på fåglarnas villkor.

Koltrasten
Sveriges nationalfågel

av Clas Thor & Torbjörn Arvidsson

Alla känner en koltrast. Mest förknippas den med ljusa vårkvällar när den sitter högt upp i ett träd eller på ett tak och sjunger så vackert. Men även nu i december kan man stöta på en ettrigt snattrande svart fågel som snabbt flyr in i buskarna när man närmar sig.  

Insekternas planet
Om småkrypen vi inte kan leva utan

av Anne Sverdrup-Thygeson

Det finns mellan en och tio triljoner insekter på jorden. Oändligt många fler än människor. Dessutom finns ju andra småkryp, som också är livsviktiga för vår existens. De är viktiga inte bara för oss utan även för våra vänner fåglarna. Är vi tacksamma för denna stora mängd av livräddare? Knappast. Vi gör vårt bästa för att bli av med en del av dem.

Fågelröster
Om folkliga härmramsor och tolkningar

av Ingvar Svanberg

”Se bonden den token, se bonden den token Han säljer bort oxen och kör med stuten”
En skånsk tolkning av taltrastens sång. Det finns ett flertal tolkningar av taltrastens läte i Sverige och andra länder. Taltrasten var en populär fågel med många folkliga namn – härmningskonstnär, folkets sångfågel, fågelvärldens Bellman. Människor tolkade fåglarnas sång både för att kunna känna igen dem, men också för att få veta vad som komma skulle. Förutspå väder, sia om hur skörden skulle bli – det kunde fåglarna göra. När gulärlan kom var det dags att så. Den sprang i plogfåran och ropade: ”Kör inte på mej, kör inte på mej”.

Fåglarnas hemligheter

av Anita Campbell

Vilka hemligheter har fåglarna? Snart inga alls. Vi människor har behov av att veta allt om vår omgivning och det är många gånger till nytta för oss. Bokens undertitel ”Hur fåglarna inspirerat oss att lösa medicinska gåtor” antyder vilka hemligheter det handlar om här. Anita Campbell är docent i neurokemi, men sedan några år professionell fotograf med bl a fåglar som specialitet. Första halvan av boken handlar om kopplingen mellan anatomi, fysiologi och genetik hos fåglar och människor. I den andra delen har fåglarna helt och hållet huvudrollen. Många fina bilder finns att njuta av.

Fåglar i svensk poesi

av Sten Hidal

Är poeter speciellt intresserade av fåglar eller fågelskådare av poesi? Det senare vet jag inget om, men poeter verkar ha ett visst intresse för fåglar. Inte bara i allmänhet som t ex sparvar, trastar eller lärkor. ”Halsbandsflugsnapparen tar kvinter/till svarthättans flöjtlika Mozartcitat/som tävlar i lövlabyrinten/med blåmesens ivriga prat” – K.G. Gierow. Eller ”En ängspiplärka vinglar ut/under bänken där vi ätit frukost/sex minuter över sex passerar/Anthus cervinus hans rara frände/rakt över oss”.  Den rödstrupiga piplärkan är inte den vanligaste fågeln, men poeten Niklas Törnlund är ju van fågelskådare. Tillsammans med Staffan Söderblom och Bengt Emil Johnsson en fågeltät poet.

Smartast bland mesar

av Anders Brodin

Sedan några år tillbaka skrivs det böcker och artiklar om djurs och växters ”intelligens”. Forskare upptäcker att t ex fåglar är klokare än man trott. Att de i vissa lägen kan använda redskap och planera. ”Smartast bland mesar” är en bok om talgoxens liv och leverne. En av våra vanligaste fåglar. En som många känner igen inte bara till utseendet utan även sången. Redan i februari gläder den oss med sin vårsång.

Fågelns blick

av Torsten Green-Petersen

”Om en mänska vill bli bekant med en fågel bör hon först och främst stilla sig. Sluta vara den där evinnerliga och intensiva personen.” Lättare sagt än gjort, men så sant. Att vänta och vänta på att den rätta fågeln ska dyka upp eller en fågel överhuvudtaget. Att vänta och vänta på den perfekta vinkeln för den perfekta bilden. Det är inte alla som klarar det. Torsten Green-Petersen har stillat sig en hel del för att få material till ”Fågelns blick”. Och visst, det finns många spännande, roliga och fina bilder, men det är texten som utmärker sig.

Hönshjärna, magnetkompass och delat föräldraskap

av Magnus Ullman

Magnus Ullman behöver knappast någon presentation för Spovens läsare. I sin senaste bok har han använt sin gedigna kunskap på ett lekfullt och intressant sätt. I tio kapitel går han igenom specifika förmågor/karakteristika för fåglar. God flygförmåga, magnetsinne, lägger ägg, häckar parvis – för att ta några exempel. De flesta av dessa egenskaper är inte unika för fåglar. Bara fjäderdräkten är de ensamma om. En sinnrik konstruktion som gör att de kan flyga, långt och länge.

Vart tog du vägen drottning Kerstis kråka?

av Claes Siöstedt

En sorgesång över det svenska kulturlandskapet - skulle kunna vara en underrubrik på boken. Claes Siöstedt är intresserad av gamla tiders landskap och använder fyra fågelarters minskning och försvinnande för att illustrera vad de förändringar som skett har lett till. Sedan 1850-talet har nio arter försvunnit, men 40 arter har tillkommit. Alltså ett plus, men ändå bekymmersamt när arter som funnits i tusentals år försvinner. Blåkråkan, den svarta storken, mellanspetten och dubbelbeckasinen får här tjäna som exempel.

Fjädertjuven

av Kirk Wallace Johnson

En fjäder i hatten kan man fortfarande ha – bildligt eller en vanlig hönsfjäder. Förbjudna är de exklusiva hattkreationerna på 1800-talet som kunde innehålla fjädrar från utrotningshotade fåglar. Protesterna mot handeln med fjädrar gjorde att den förbjöds i början på 1900-talet. Handeln med fjädrar från exotiska och utrotningshotade fåglar är fortfarande förbjuden, men förekommer ändå. På ebay kan man för en större summa köpa fjädrar från t ex paradisfåglar. 

Bevingad intelligens

av Jennifer Ackerman

Är fåglar intelligenta? Vi får inget slutgiltigt svar i ”Bevingad intelligens”, men en grundlig belysning av fåglars smarta beteenden i olika situationer. Jennifer Ackerman är författare och vetenskapsjournalist som länge har följt forskningen inom natur och biologi. I boken skriver hon om fåglars fyndighet att skaffa mat, om sånginlärning, deras sociala förmågor och navigationsskicklighet. Hon har fördjupat sig i forskningen kring dessa frågor och som en van fågelskådare refererar hon också sina egna iakttagelser. En mycket intressant bok som inte alls är svårtillgänglig trots alla de forskningsresultat hon refererar.

Lugnet

av Tomas Bannerhed

I Sverige är det inte tillåtet att samla ägg från vilda fåglar. Senast förra året dömdes tre män för att ha plundrat fågelbon på ägg. Det är inte förbjudet att äga en äggsamling och vissa ägg betingar ett högt pris. Plundrarna vill tjäna pengar och samlarna vill äga, helst något sällsynt. Urban i Tomas Bannerheds senaste roman vill ha en komplett samling ägg från svenska fåglar. Han är en van fågelskådare, men kommer in på fel spår när hans flickvän sedan flera år gör slut. ”Behovet att få yttre ordning för att få ro i sitt inre”. En slump leder in honom på äggsamlandet.

Kråkor

av Cord Riechelmann 

Jag mötte en råka idag när jag gick från stan. Den vandrade fram över kullerstenarna, men så fick den syn på en rad med flata stenar, gick över dit och fortsatte sin promenad. Jag förstår precis. Kullerstenar är inte bekväma att gå på. Möjligen gör jag mig skyldig till antropomorfism (förmänskligande av djur), men jag är inte ensam om detta.

Kråkfåglarna har genom tiderna fått stå för olika egenskaper. I Asien är man aktsam om kråkfåglar. De anses i vissa länder vara lyckobringande. I Europa har de inte samma status. I vissa perioder har de nästan utrotats för att de anses vara skadedjur. Korpen för otur med sig, skatan är tjuvaktig och mordlysten, kråkan hotfull, som i Hitchcocks film, och kajan är en fyllbult. Mytbildningen lever kvar trots att de flesta nog inte tror på påståendena.

Samlare, jägare och andra fågelskådare

av Susanne Nylund Skog

Fågelskådare är vana vid att befinna sig bakom objektivet. I Susanne Nylund Skogs bok är de objekt för skådande och analys. SNS är etnolog och forskare på Institutet för språk och folkminnen.  Boken baseras på en webbundersökning, reseberättelser, fågelrapporter och en massa litteratur om fågelskådning som hon plöjt. SNS tittar på vad som är typiskt för gruppen fågelskådare – huvudsakligen riktiga fågelskådare, inte söndagsskådare eller andra amatörer.

Nära fåglar

av Roine Magnusson, Mats Ottosson och Åsa Ottosson

Ett ovanligt perspektiv på fåglar möter mig när jag slår upp “Nära fåglar”.

Jag får associationer till poserande fotomodeller när jag ser t ex gärdsmygens vackert hoplagda vingar och utbredda stjärtfjädrar eller myrspovens eleganta pose mitt i ett danssteg. Snyggt. Och perfekt om man vill studera dem noga.

Tanken på modeller är inte helt felaktig. Fåglarna är fotograferade utanför sin vanliga miljö. Fångade i nät för ringmärkning får de sedan möta Roine Magnusson i en box så mörk att de förblir lugna. Närbilder utan bakgrund – inget annat än domherrens forskande blick och vackra dräkt pockar på din uppmärksamhet.

Fåglar i staden

av Roger Gyllin och Ingvar Svanberg

En gråmulen vinterdag hänger jag kikaren runt halsen och beger mig till reningsdammarna, ca 10 minuters promenad från min lägenhet. På väg dit passerar jag hornugglorna som sitter och ”häckar” i tujorna. Kanske samlas steglitserna och kalasar på bär i buskarna längs stigen. Väl framme vid dammarna kan rörhönans hackiga framfart lyfta lite på de gråtunga molnen. Dyker kungsfiskaren upp är solen inte långt borta.

Att skåda fågel i staden är ingen udda idé. Du behöver inte ens gå ut utan kan sitta i din fåtölj och kika genom fönstret på fågelbordets gäster.

 Penguin Bloom

 - en udda liten fågel som räddade en familj
av Cameron Bloom & Bradley Trevor Greive

Penguin Bloom är en flöjtkråka – en tätting som ser ut som en blandning mellan en kråka och en skata. Den har en mycket varierad och vacker sång. Flöjtkråkan hör hemma på södra halvklotet.

PB är en unge som hittas av familjen Bloom när den fallit ner från boet och skadat sig. De bestämmer sig för att ta hand om fågeln och försöka hjälpa den att bli frisk. Strax innan har mamman i familjen under en semesterresa ramlat ner från ett tak och blivit förlamad från bröstet och ner. Hon har varit en mycket aktiv kvinna och blir djupt deprimerad av att inte kunna röra sig.

Mord i skådarmiljö

av Staffan Ulfstrand & Sven-Olof Ahlgren

En stringare lever farligt. Att fejka att man sett en ovanlig fågel är inte populärt i skådarvärlden. I deckarens värld kan det vara dödligt.

”Fågelskådaren” utspelar sig i Falsterbo. En man hittas död vid ett fågeltorn. Han har gjort en lite väl snabb resa mot 400-strecket.

Barnböcker

Har du fågelintresserade barn i din närhet? Eller barn som du vill ska bli skådare? Lite hjälp på traven kan du få av engagerade barnboksförfattare. Här kommer några tips.

Spana på fåglar av Pernilla Josefsson och Leif Gustavsson har många foton och lite text. Till skillnad från de båda andra är Spana på fåglar inte berättade utan mer inriktad på fakta. De många fotona är informativa och gör boken rolig att bara bläddra i och här och där läsa en liten text. Genom att sprida ut informationen i pratbubblor, faktarutor och bildtexter blir den inte kompakt utan lätt att ta till sig.

H som i hök

av Helen Macdonald

När sorgen drabbar en kan ett brinnande intresse bli ett sätt att hantera tillvaron.

För Helen Macdonald blev falkeneringen räddningen när hennes älskade pappa dog. Redan som 8-åring tjatade hon sig till att få tillbringa en dag med ett gäng aristokratiska falkenerare och sedan dess är hon fascinerad av rovfåglar. Hon har arbetat med rovfåglar, men aldrig ägt en.

Fågelgrannar

av Staffan Ulfstrand & Sven-Olof Ahlgren

Vi spanar väl alla på våra grannar och ser vad de har för sig. Det anses inte helt OK.

Grannen talgoxen kan du spana på utan dåligt samvete, t o m sätta en kamera hemma hos för att se hur hon har det.

Författarna till denna bok har spanat mycket och länge på våra fågelgrannar. Ett resultat av deras spaningar har blivit denna bok - Fågelgrannar.

Korp

av Göran Bergengren

Ibland önskar jag att jag hade en korpsten. Att kunna se men inte synas. I korpens bo ska det finnas en sten, korpsten/döljesten, som gör en osynlig om man tar den i munnen. Ingen har sett stenen. Folktro är en aspekt av korpliv som Göran Bergengren tar upp i sin bok Korp. Han är biolog och författare till ett 30-tal böcker bl a om fiskar, fåglar och insekter.

Eldögon

av Patrik Olofsson

Nattens tysta jägare

av Felix Heintzenberg och Tom Schandy

Tre ugglor ingår i min bekantskapskrets. Berguven som häckar i ett närbeläget stenbrott, kattugglan som håller till i närheten av mitt sommarhus och hornugglan som ibland har sitt dagviste på granngatan. Deras klokskap vet jag ingenting om, men ryktet om vishet har följt ugglorna  genom århundraden. Redan de gamla grekerna….
Och visst minns ni Uggla i Sjumilaskogen som kan läsa och skriva sitt namn – Gugla.

Vinterfåglar

av Lars Jonsson

Många med naturintresse känner till Lars Jonssons bilder av fåglar – akvareller, teckningar och även oljemålningar. ”Vinterfåglar” innehåller ett 60-tal arter.

Han har huvudsakligen valt från de senaste årens listor ”Vinterfåglar inpå knuten”, men uteslutit de fåglar som har simhud, dvs änder och måsar. Beskrivningen av fåglarna är även i orden målande. Det är lätt att föreställa sig tallbiten när man får veta att de har ”grå underkläder i vadmal. Inför besöket i byn har de dragit på sig den alltför tajta findräkten. Det lyser grått i glipor och sömmar men de bär sina dräkter med stolthet.”

I starens tid

av Thomas Bannerhed och Brutus Östling

I starens tid är snyggt formgiven.
Svart väv i ryggen med glänsande grön text och på framsidan en ovanlig färgglad stare som bröstar sig morskt. Jag blev förväntansfull när jag höll den i min hand och jag blev inte besviken.

Fåglar i fält

av Joar Tiberg

”Fåglar i fält” –  en titel som  får mig att tänka på en fälthandbok för fågelskådare. Formatet är behändigt, man kan lätt ha den i fickan. Men sen blir det svårare.

Joar Tibergs beskrivning av fåglars utseende och sång är ibland fälthandboksmässigt och ibland mycket personligt .

”Gick i trafikdånet på Birger Jarlsgatan i fredags och hörde plötsligt sidensvansarnas ringande klockor, eller… var det fläktremmen på en bil?! Det där vinande, ringande lätet ni vet. Volvo 245….”

Fåglarnas trädgård

av Niklas Aronsson och Eva Stenvång Lindqvist

Jag hade bestämt mig för att plantera en japansk lönn av någon sort i en omgjord rabatt. Så läste jag ”Fåglarnas trädgård” och någon vecka senare står en ”fågelbuske” i rabatten. Jag blev verkligen inspirerad av boken och började genast tänka på vilka blommor och örter jag kunde ha i min trädgård för att fåglarna skulle trivas ännu bättre där. Nåja, den första entusiasmen har lagt sig men faktum kvarstår – boken var verkligen en källa att ösa ur för en fågelintresserad trädgårdsägare.

Skatan

Jag sitter i tankar och stirrar på skogsbacken utanför mitt fönster. En skata landar ganska nära huset.  Målmedvetet går den upp i grässlänten och börjar leta. Ganska snart hittar den vad den söker och börjar hacka. En fågelunge är min första tanke. Det är för tidigt på året. Jag kan inte styra min nyfikenhet utan går ut och skatan flyger iväg. Något rör sig i gräset, viftar fram och tillbaka - en avbiten kopparorm. Hur kunde skatan veta att den låg där? Kanhända hade den redan varit där och rekat. Helt säkert kommer den tillbaka för att äta mer.

Fågelliv betyder orden

Vandringar i Erik Rosenbergs riken
av Clas Thor och Jan-Peter Lahall

När jag fick boken i min hand hade jag bara en vag aning om vem Erik Rosenberg var. Biografier är inte mitt stora intresse, men för att inte göra givaren besviken bestämde jag mig för att läsa den. Jag blev fascinerad av personen Erik Rosenberg, av hans liv och stora fågelintresse. Han var en entusiast och fåglar var hans passion. Han beskriver sitt intresse som ”en tidlös lust”. En entusiastisk skådare och en skicklig skribent, som förmedlade sina kunskaper och sina upplevelser i artiklar, böcker och radioprogram.

Bevingat liv. Möten med fåglar.

av Kenn Kaufman

Tänk att få se en harpya – en stormvindsdemon som är till häften kvinna, till hälften rovfågel! Nej, det blev inget kryss för den arten för Kenn Kaufman, men väl för rovfågeln Harpyja, som lever i Sydamerika. Kenn Kaufman är ornitolog och har som sitt arbete att guida fågelintresserade i olika delar av världen. Vi får bekanta oss med nordamerikanska arter, men även med arter i Alaska, på Galapagosöarna, i Europa och flera andra delar av världen. Många för mig okända fågelnamn förekommer. Jag inser att en hel del arter tillhör samma släkter som de arter som finns här, men hur är det med tyranner, myrpittor och trupialer?

Varför heter fågeln så?

Orre, trast och trana - Lennart Nilsson 
Fåglar i svensk folklig tradition - Ingvar Svanberg

Svartspett, tallhacka, rödmössa, regnkråka, spelkråka. Spillkråkan har fått många namn som anspelar på lätet och på den folktro som var förknippad med fågeln. Spillkråkan hade två läten, menade man -  det ena förebådade regn och oväder och det andra torka. Lite olika beroende på var i landet man bodde. På Gotland blev det regn när tåjla tviar och spottar, torka när den trummar på stammarna.

En morgontrött fågelskådares bekännelser. Dagboksblad maj – december.

av Lars Sund

Lars Sund är skönlitterär författare och fågelskådare. Han har skrivit en bok om sina iakttagelser och upplevelser när han i sin hemstad Uppsala och i dess omgivningar tittar på fåglar. Han beskriver sig själv som en morgontrött fågelskådare eller med poeten Gellerstedts ord ”ottelat”. Klockan fem kliver han ur bädden för att skåda fågel och höra deras morgonsång. Jag känner mig inte ottelat när jag stiger upp vid fem även om jag vet fåglarna har vaknat för flera timmar sen.