Hemma vid Fågelsången

av Gunnar Brusewitz

Gunnar Brusewitz är välkänd för min generation (40-talister), men ungdomar vet nog inte alls vem han var. Kanske är det därför som Weylers förlag valt att ge ut hans bok ”Hemma vid Fågelsången” igen efter drygt 60 år med ett nytt förord av Tomas Bannerhed.

Gunnar Brusewitz blev känd för en bredare allmänhet när han medverkade TV-programmet Korsnäsgården. Då hade han redan hunnit skriva ett antal böcker – totalt blev det ett 50-tal. Han arbetade som illustratör i tidskrifter, dagstidningar och böcker innan han började skriva själv. Hans intresse för natur gav honom inspiration till de egna böckerna som han också illustrerade. Åtskilliga konstutställningar hann han också med både i Sverige och utomlands.
Fågelsången är ett torp, som han köpte på 50-talet. Här utspelar sig handlingen i boken. Han går igenom ett naturår med alla de upplevelser han haft under tiden han bodde där. Smått eller stort spelar ingen roll – han har något att berätta om minsta gräs eller insekt. Invävt i de iakttagelser han gör får vi också del av lokalhistoria, folktro, mytologi och annat som han associerar till vid sina vandringar i bygden.
Det finns förvisso också människor i trakten och speciellt en får vi lära känna lite närmre. Johan är granne med Fångelsången och ett byoriginal. Han lever enkelt och avskyr nymodigheter, bilar mest.
Han har levat hela sitt 80-åriga liv i byn och kan berätta hur det varit. Även Brusewitz kan se med vemod på det stordriften har utplånat från det svenska landskapet, men han blir aldrig sentimental. En eloge till förlaget som valt att ge ut boken på nytt. En intressant, rolig och lärorik upplevelse.