Senaste gåsräkningen

 


För medlemsskap och adressändring:
Jan-Åke Nilsson
tel: 0708-42 19 28

Övriga medlems och föreningsfrågor:
Nils Waldemarsson
tel: 0706–52 63 11

Nytt material eller synpunkter på innehållet skickas till ansvarig utgivare för Websidan:
Ulrika Tollgren
tel: 0738-08 37 73

Tekniska frågor ställs till:
Patrick Tollgren

Alla bilder och texter är upphovsrättsskyddade och får inte kopieras eller användas utan upphovsmakarens medgivande.

Göktytan är en mycket säregen fågel till både levnadssätt och utseende. Den är vår enda långflyttande hackspett och tillbringar vinterhalvåret i Afrika söder om Sahara. Till utseendet påminner göktytan om en trädgren utrustad med ett ormlikt slingrande huvud och det är slingerbeteendet som har gett arten de träffande namnen wryneck (England) och vendehals (Norge, Danmark). Den har dessutom en klen näbb som räcker gott då den vanligtvis lever av myror och puppor.  Däremot innebär det ett problem då den själv inte kan hacka ut sina bohål utan är helt beroende av gamla ihåliga träd. Eller holkar.

Ett annat problem för göktytan utgörs av att stapelfödan är myror vilket gjort att den är starkt knuten till ängs- och hagmarker. Dessa biotoper har under de senaste 100 åren minskat i takt med att jordbruket har moderniserats och detta gäller även denna fascinerande hackspett. Fågelklubbens göktyteprojekt syftar till att hjälpa göktytan, men även andra arter som är beroende av ängs- och hagmarker. Projektet avser också att öka kunskapen om göktytan.

Därför har Nordöstra Skånes Fågelklubb bedrivet detta holkprojekt för göktyta sedan 2014. Totalt finns runt 80 holkar uppsatta vid lämpliga biotoper. Göktytorna gör ingen bobale utan kräver istället sågspån i bottnen där äggen kan läggas. Holkarna behöver kontrolleras vid ett flertal tillfällen under året och därför bildades 2017 en göktytegrupp av intresserade entusiaster och dessa är nu faddrar till våra holkar. Några av oss har haft glädjen att få tillökning och därmed varit med och hälsat de nya göktytorna välkomna till världen med ringmärkning.

Om det är så att du har tillgång till eller vetskap om lämpliga göktytemarker och/eller vill ingå i vår göktytegrupp så hör av dig till Ulrika Tollgren 0738–083773 eller ulrika.tollgren@gmail.com

 

Göktyteprojektets resultat1

Som synes i tabellen skiljer sig häckningsframgången stort mellan åren, troligen på grund av väderförhållandena i maj och juni.

2020 var ett toppår där vi fick kännedom om ytterligare tre häckningar. (En sådan häckning var i Maltesholm där Göran Flycht märkte 5 ungar.)

Sedan 2014 har det märkts 120 juvenila göktytor och 1 adult inom ramen för ”Holkprojekt Göktyta” (2022-03-17).

ÅR       Konstaterade häckningar    Häckningsframgång          Totalt antal ringmärkta per år
2021     Mosslunda – 1 kull              11 märkta ungar (22/6)              11 pulli

2020     Hejekillan – 1 kull                8 märkta ungar (9/6)                36 pulli
           Gullyckeskär – 1 kull            7 märkta ungar (17/6)
           Mosslunda – kull nr 1           11 märkta ungar (24/6)
           Mosslunda – kull nr 2           12 döda ungar (12/6)  
           Vittskövle Mosse – 1 kull       10 märkta ungar (26/6)

2019     Mosslunda – 1 kull               9 märkta ungar (20/6)                9 pulli,1 adult
           Vittskövle Mosse – 1 kull        1 adult märktes (20/6)            
           Sånnarna – 1 kull               Hålhäckning, ej märkbar

2018     Gullyckeskär – 1 kull            10 märkta ungar (26/6)               10 pulli

2017     Fjälkinge Backe – 1 kull         1 märkt unge (24/6) *                34 pulli
           Hejekillan – 1 kull               10 märkta ungar (24/6)
           Mosslunda – 1 kull              12 märkta ungar (24/6)
           Vittskövle – 1 kull                11 märkta ungar (24/6)   

2016     Gullyckeskär – 1 kull             11 ägg, kläckte inte                  0 pulli

2015     Gullyckeskär – 1 kull            10 märkta ungar                      10 pulli
           Hejekillan – 1 kull               7 ägg, kläckte inte

2014     Mosslunda – 1 kull              10 märkta ungar                      10 pulli
           Vittskövle – 1 kull                7 döda ungar   

*Denna unge togs vid utflygning. Då några ungar redan blivit flygga öppnades aldrig holken för att undvika ytterligare störning.

 

Kontroll av holkarna

Holkarna kontrolleras och dokumenteras numera av gruppens medlemmar enligt följande årshjul:
Besök nr 1 sker runt Valborg och då öppnas holken för säsongen.
Besök nr 2 är lagom att göra en vecka senare. Tytan lägger 1 ägg dagligen innan kl. 05 på morgonen vilket innebär att ligger där då 4 ägg kan man räkna med att första ägget lades fyra dagar tidigare. Utifrån detta ger man göktytan en chans att lägga 15 ägg och detta datum blir då lagom för besök nr 3. Rekordet för en göktyta är 16 ägg men det vanligaste antalet är 11.
Vid Besök nr 3 räknar man äggen och kan utifrån äggläggningens startdatum räkna ut när göktytan la sitt sista ägg. Då lägger man på 11 dagar för ruvning och därefter 12 dagar för häckning och detta datum ±4 dagar är lämplig för ringmärkning av ungarna. Väntar man för länge finns risken att de är så stora att de kanske lämnar boet innan de är riktigt redo att klara sig själva. Alla holkar kontrolleras vid det tredje besöket eftersom det inte är ovanligt att göktytor kommer senare och då slänger ut den mes eller flugsnappare som kanske hittades vid ett tidigare besök.
Besök nr 4 utgörs av ringmärkning av årets ungar.
Besök nr 5 görs i augusti i de holkar där ungar ringmärkts. Detta för att kolla hur många ungar som verkligen kommit på vingarna. I augusti kan man även rengöra holken, lägga i nytt sågspån samt stänga holken till våren.
Alternativet är att låta holken vara tillgänglig för vintern och i så fall tillkommer ett besök i februari/mars för vårrengöring, nytt spån och stängning.

Hur öppnar man och stänger holken när göktytan börjat häcka utan att störa eller riskera att förstöra? Medicinsk specialteknik för laparoskopi dvs titthål har idag utvecklats till lättillgänglig teknik för detta i form av små och billiga inspektionskameror som enkelt kan kopplas till en mobiltelefon. För detta ändamål ansökte och beviljades göktytegruppen ett bidrag på 2 500 kr ur Erik Schönbecks fond och dessa kameror är nu införskaffade och kom väl till pass under den gångna säsongen.

Göktytorna trivs alltså främst i ängs- och hagmarker men även lövdungar, solbelysta ytor och  2-3 år gamla hyggen kan vara bra liksom steniga enebuskmarker, murken lövskog i skilda stadier eller taggiga törnskatemiljöer. Det absoluta favoritträdet är, enligt Erik Arbinger vildapel och dessa väljs alltid om sådana finns.

Göktytorna kan födosöka i en radie om 1 km och 100 meters avstånd mellan holkarna är lagom i bra marker. Eriks tätaste häckningar var belägna endast med 57 m emellan och ibland kan det vara bra att sätta upp några holkar ganska nära varandra så att göktytan har olika alternativ att välja på. Holkens botten ska inte vara högre än i ögonhöjd så någon stege behövs inte. Holken kan mycket väl sitta ännu lägre men i de fall holken finns i en kohage är det viktigt att hålla lite höjd så att korna inte blir nyfikna och hälsar på.