Uppgifter

Kategori: Exkursionsreferat 2014

Jan Linder i hemmahöstmarker, lör 25 oktober

Kl. 8.30 samlades 14 personer på naturumparkeringen för att under Jan Lindners ledning skåda fågel. Målet för dagens exkursion var Landön. Vädret var blåsigt (sydlig vind), lite regn och ca 10 grader, och det skulle komma att försämras ytterligare under förmiddagen. När vi kom till Landön anslöt ytterligare fyra deltagare. Vår första nämnvärda obs var en rödvingetrast som satt i en döende alm. Sedan spanade vi ut mot vattnet över campingplatsen. Där såg vi minst två storspovar, förutom t.ex. flera knölsvanar. En liten sväng sydväst om vägen gav bl.a. en obs av en gärdsmyg. Hade vädret varit bättre skulle vi sett mycket småfågel där.

Så gick vi över vägen för att få lite lä och se ut över vattnet igen. Vi slog oss ner för fikapaus i lä av några tallar. Nu hade Evert uppmärksammat oss på fyra havsörnar, varav en slog en gås. Här fick vi sällskap av en hel del kungsfåglar i grenverket över oss. På vattnet kunde vi också se några prutgäss, en brunand och en skäggdopping.
Totalt observerades 31 fågelarter.

Anders Sigfridsson

Vadarspaning i Äspet, 13 juli

Undertecknad blev över hövan bönhörd vad gäller önskan om regn (se referat 9 juli). Då det var dags att ge sig av på morgonen var det min tro att ingen utom exkursionsledaren/undertecknad skulle dyka upp då det önskade regnet fortfarande föll i rikliga mängder. Glömde väl att i önskemålet lägga till att det skulle upphöra till exkursionsstart?! Men även denna dag var det en handfull personer som trotsade vädret och vi gick tillsammans ut till Äspettornet då vi tyckte att "vi är ju ändå här, och så farligt regnar det ju inte".

Väl på plats kunde vi konstatera att regnet inte hjälpt oss med vadartillgången, men trots avsaknad av stora antal och mer spektakulära arter kunde vi ändå tillämpa repeterade kunskaper och avnjuta en hel del olika vadare och andra arter. Mosnäppa, spovsnäppa, småspov, skogssnäppa och drillsnäppa var några av det 40-talet arter vi såg innan regnet tog i på allvar och gav oss en naturlig anledning att avsluta exkursionen.

Janne Linder

Vi gnuggar vadararter, 9 juli

En handfull personer insåg nyttan med att såhär i vadartider friska upp gamla och/eller inhämta nya kunskaper om de vadare som så här års påbörjat sydflytten och gärna rastar i våra trakter. En tuff prioritering då kvällen var skön och andra aktiviteter i och utanför staden frestade. Alltnog, undertecknad som höll i trådarna gick igenom både de vanligare och en del lite ovanligare arter vi kunde förväntas se eller hoppas på att få se.

Eftersom vädret varit soligt och skönt under en tid så var vadarförekomsten på den lokal vi skulle besöka på söndagen, dvs Äspet, lite magrare än önskvärt så jag dristade mig till att som avslutning önska rejält med regn natten till söndagen så att de flyttande vadarna skulle "tvingas ner" och därmed ge oss fullt upp.

Janne Linder

Äspet den 17 augusti - besök av aktuell favorit i hemmamarkerna

En liten, men tapper skara på tiotalet skådare hade samlats vid naturum Vattenrikets parkering kl 7 denna grå, regnhotade morgon för att följa med till en för årstiden spännande och aktuell lokal i hemmamarkerna. Äspet med sina rapporterade fynd av smalnäbbad simsnäppa och myrsnäppa låg bra till och blev också exkursionens mål.

Att hösten var i antågande märktes tydligt. En gles ström av gulärlor drog söderut och vadarbankarna var fyllda med rastande vadare. Kanske var det sommarens toppdag vad gäller antalen. Inte mindre än 300 kärrsnäppor, 55 större strandpipare, 25 brushanar, nästan lika många skärfläckor samt ett tiotal vardera av kopparröda kustnäppor och myrspovar var samlade. Dagens exklusiviteter utgjordes av de tre smalnäbbade simsnäppor, som funnits på lokalen några dagar, en myrsnäppa och en vackert roskarl i sommardräkt. Kustpipare i praktdräk är inte heller att förakta. Sammanlagt sågs inte mindre än 16 vadararter!

Småtärnor och kentska tärnor for fortfarande med mat till ungarna medan små flockar med fisktärna stannade upp vid lagunen och för att sedan dra vidare.
Änderna kan vara svåra att artbestämma den här tiden på året när alla fåglar uppvisar hondräkt. Dominerade gjorde kricka medan stjärtand, skedand och snatterand fanns i enstaka exemplar.

Exkursionen fick ett tidigt slut i och med att det började regna och intensiteten ökade allteftersom.
Innan undertecknad, som också var ledare för exkursionen, hann bege sig hemåt, fick lagunen besök av en lågsniffande lärkfalk, som satte fart på vadarna, som dock landade igen, när faran var över.

Hans Cronert

Fågelskådningens dag 4 maj

Efter ett antal decennier, ja det är faktiskt så länge, så övergav vi Håslövs ängar till förmån för Linnérundan. Det blev i alla fall fler fågelarter men inte fler besökare än det föregående året. Det är som vanligt stor konkurrens mellan olika arrangemang och andra måsten en vacker helg i början av maj. De som kom planerat eller spontant fick uppleva ett blandat utbud av fåglar på de olika stationerna och dessutom ett kulturinslag då Lillöborgen var öppen för besök. Här fanns också möjlighet att följa konstnären Carl Christian Tofte i fullt arbete med att framställa fågelakvareller. Det fanns också möjlighet till verksamhet för yngre besökare. Ett intressant och uppskattat inslag var den första stationen där ringmärkning av fåglar demonstrerades såväl i teori som praktik.

Totala antalet arter under dagen på samtliga stationer blev 93 vilket är betydligt fler än det sextiotal arter som brukar observeras under fågelskådningens dag. Några direkta sensationer noterades inte men t ex sågs blå kärrhök sträckande norrut, årta i par, svarttärna, pungmes och svart rödstjärt. En anledning till det högre antalet sedda och hörda arter är naturligtvis att biotoperna varierar mycket mer längs Linnérundan än ute på Håslövs ängar.

Årets tipsrunda var som vanligt svår, anpassad till de garvade skådarna. Men denna gång kanske onödigt svår med tanke på att många deltagare inte var den sorten som ständigt har en kikare hängande runt nacken. Det får författaren till densamma, dvs undertecknad, ta på sig. Hur som helst fyra deltagare med 11 rätt utkristalliserade sig. Därmed fick lottdragning vidtas och prislistan kan ses nedan.

Som vanligt tackar jag såväl besökare som alla funktionärer för genomförandet av och deltagandet i detta arrangemang.

/Nils Waldemarsson

Rätt tipsrad för tipsrundan Fågelskådningens dag 4 maj 2014

Fråga Svar Kommentar
1 1 Bronsibis var en ny art för Kristianstad kommun 2013
2 2 Kvicksilverbetat utsäde höll att utrota råkorna
3 1 Bilden visar en taigasädgås
4 X SOF heter numera SOF - Birdlife Sverige
5 X Cirka 65 par rödspov häckade i Vattenriket 1997
6 1 Siluettbilden visar en tofsmes
7 2 Härfågeln ansågs förebåda krig
8 2 Koltrasten var en de arter som ökade mest vid fågelbordsräkningen
9 1 Svart rödstjärts ursprungliga biotop är bergstrakter
10 1 Pilen pekar på tertialerna
11 2 Knipan tillhör dykänderna
12 X Årets högsta antal vid tranräkningarna i Pulken var 6 800
13 X Siffran 42 avser objektivöppningen i mm på kikaren

Prislista tipsrundan

1:a pris Rovfåglar/ugglor litografi av C C Tofte Alf Hallqvist Höör
2:a pris Fågelakvarell av C C Tofte Mats Nilsson Kristianstad
3:e pris Fågelakvarell av C C Tofte Eivor Bengtsson Tjörnarp
4:e pris Skånes fåglar del 1 och 2 Anders Sigfridsson Åhus

(Klicka på bilderna för att se den större)

Nytt i hemmamarker - 6 april

Tolv deltagare (inklusive ledaren) samlades på naturumparkeringen klockan åtta för att under Jan Linders ledning åka ut och skåda fåglar. Det var dimmigt när vi samlades, men sikten förbättrades snart. Vinden var svag och temperaturen kanske fem grader. Målen för exkursionen skulle bli naturreservatet Sånnarna och Äspet med fågeltornet. Redan från parkeringen kunde vi bl.a. se och höra en fasantupp.

Framme vid Sånnarna fick vi bl.a. se svart rödstjärt, trädlärka, vinterhämplingar, stenskvätta och en tornfalk som tagit ett byte. Störst sensation väckte dock en svarthakad buskskvätta, som syntes bra i tubkikare. En uppmärksam deltagare visade oss en mindre vattensalamander som kröp över grusvägen där. Innan vi lämnade Sånnarna slog vi oss ner för fika.

Efter fikastunden åkte vi till Äspet, där vi gick ut mot fågeltornet. Vi såg väldigt många fåglar i och runt Korran, bl.a. skärfläckor, större strandpipare, rödbenor, tofsvipor, krickor, bergänder, viggar och gravänder. Störst glädje väckte åsynen av två rödspovar. När vi tittade ut mot havet såg vi bl.a. flera knölsvanar, småskrakar och skarvar.
Totalt observerade vi 55 arter.

mvh
/Anders Sigfridsson

Tosteberga ängar 16 mars

Morgonen var regnig men trots det samlades 16 nyfikna fågelskådare för att följa med Linda på Tosteberga ängar. självklart höll vi också ögonen på markens växtlighet. Vi vandrade söderut till ett område vid namn Knekten. Här skådades ut över havet och vi såg bl.a. snatterand, småskrake, strandskata, skäggdopping och gravand. I luften hördes grågäss och tofsvipor.

Något spännande upptäcktes så vi förflyttade oss österut där vi fick se ett par skärfläckor, vackra havstrutar samt en gråhäger. Längre ut i havet födosökte ejderhanar. Nu sken solen och vi fann ett lämpligt ställe för att inta dagens fika. Efter fikan vandrade vi vidare längs med kusten, där Bo Ericsson, boende i Tosteberga, berättade om en gammal badplats med brygga som funnits här. Den förbjöds av kommunen p.g.a att räddningstjänsten hade svårt att ta sig dit om olyckan var framme. Slutligen var vi framme vid Ålahanken, här hittade vi ett antal krickor och skrattmåsarnas skri berättade att våren kommit. På vägen mot parkeringen uppenbarade sig en högljudd nätväcka. Vi tackade Linda för en trevlig vandring längs kusten. Enligt min räkning såg och hörde vi 35 arter.

Vid tangenterna
/Christer A

Skräbeån 9 mars 2014

Den här gången hamnade den traditionsenliga vårvinterexkursionen en bit in i mars. Det brukar vara ett utmärkt tillfälle att så att säga ta temperaturen på den annalkande våren. Men 2014 kom våren redan i februari efter en kort vinterknäpp. Under exkursionsförmiddagen rådde prima vårväder med de första blommande tussilagon och vårlök. Solen sken och det gick ingen nöd på de deltagande exkursionsdeltagarna som uppgick till ett fyrtiotal personer.

Bofinkar och talgoxar sjöng. Ute vid åmynningen sågs gravänder, strandskator, tofsvipor och storspov. Över oss flög flockar med starar och sånglärkor. Efter promenaden ut till havet vände vi inåt vilthägnet söder om Årup som brukar vara pålitligt för rovfågel. Så även denna gång, bl a satt en ung pilgrimsfalk och vilade på en sten. Ute på gräsmarkerna drog även här vipor, lärkor och starar, liksom en dubbeltrast omkring. Några av deltagarna fick en skymt av en forsärla som flög längs ån.

Däremot saknades vintergäster som en del gåsarter och dykänder i artlistan. Denna stannade då på 47 arter. Men svaret på frågan som brukar ställas under den här vandringen blev entydigt. Vår eller vinter? Våren är kommen och det med besked.

/Nils Waldemarsson

Örnräkning 4 januari 2014

Väderleken brukar vara ett obligatoriskt ämne för referatet från örnräkningen. Så även denna gång. Till skillnad från föregående år så hade vintervädret lyst med sin frånvaro under senhösten och december. Vädret i åtminstone södra delen av Sverige får snarast betecknas som en förlängd höst. Detta brukar påverka örnarnas benägenhet att dra söderut. Dessutom påverkades den sedvanliga åtelverksamheten vid kusten som påbörjats vid jultid. Paketen med lungor och strupar töade med rekordfart och slukades därför snabbt av de matgäster som fanns på plats. Naturligtvis då havsörn men även mycket mås- och kråkfåglar.

Själva räkningsdagen rådde efter en regnig natt uppehållsväder med god sikt, åtskilliga plusgrader och tidvis bröt solen igenom. Det som kunde störa räknarna var en rätt kraftig sydvästvind för de som var exponerade för denna.

Som vanligt var räkningen indelad i cirka 25 olika områden. Dessa bevakades från gryningen fram till kl tolv. Örnarnas ålder, där så är möjligt, flygriktningar och klockslag noterades. Som vanligt satt Anders Jarnemo i kojan vid åtelplatsen. Åteln var välförsedd med föda som burits ut kvällen innan med gemensamma ansträngningar av familjen Jarnemo.

Havsörn
Utspridningen av havsörnarna i området var stor. Som konstaterats ovan så var det snarare höst än vinter. Öppet vatten överallt och rekordmånga gäss i området gjorde att många alternativ för att söka föda stod till buds för havsörnarna. Till skillnad från kalla vintrar då de flesta återfinns vid kusten så fanns mer än hälften av örnarna vid sjöarna eller längs Helgeå.

Observationerna vid åteln ute vid kusten var som vanligt centrala. Fram till kl 12 hade minst 22 örnar därav 10 märkta och minst 12 omärkta, besökt matplatsen. Tillsammans med ett antal unika observationer i området handlar det om minst 28 örnar i kustområdet och dess närhet.

Det kan vara av intresse att se åldersammansättning och varifrån de märkta örnarna kom. Även denna gång hade vi besök av en gammal bekant, en 20-åring som föddes i finska Wasa skärgård. De märkta fördelade sig då enligt följande:
2 st kläckta 2013
4 st kläckta 2012
1 st kläckt 2011
1 st kläckt 2010
1 st kläckt 2007
1 st kläckt 1994
Av dessa hade 4 härkomst från svenska ostkusten, 4 från svenskt sötvatten, 1 från finska Lappland och som sagt 1 från finska skärgården.

De omärkta som Anders noterade fördelade sig åldersmässigt som följer:
1 st kläckt 2013
4 st kläckta 2012
1 st kläckt 2011
1 st kläckt 2010
4 st kläckta 2009 eller tidigare

Anmärkningsvärt är att endast tre örnar i första vinterdräkt sågs. Normalt brukar 2 K-fåglarna nästan dominera statistiken. Detta kan bero på slumpfaktorer. Men kan också visa på ett dåligt häckningsresultat under 2013? Detta bör bevakas under vinterns fortsatta avläsningar.

I inventeringsområdets inre delar uppvisade Oppmannasjön ovanligt många örnar, minst 8 unika individer som inte setts på någon annan plats. Omvänt så fanns det i Hammarsjön endast 4 unika individer, vilket är ovanligt lite. En inte alltför kvalificerad gissning är att födan fanns på annan plats. T ex sydväst om Hammarsjön där förhållandevis många havsörnar uppehöll sig.

Åldersfördelningen brukar visa på en överväldigande majoritet av yngre eller åldersobestämda fåglar. Det antas vanligen att huvuddelen av de adulta utgörs av våra egna revirhållande örnar. Men denna gång fanns fler adulta örnar än det brukar och en del av dessa, åtminstone vid kusten, var inte våra egna revirhållande örnar. Genom bevakningen så har vi kunnat få en god uppfattning om hur örnarna förflyttade sig eller uppehöll sig och därmed undvika dubbelräkning. Därför kan nedanstående sammanställning ses som ett tämligen tillförlitligt minimiantal.

Antalet havsörnar i Kristianstad och Bromölla kommun 2014-01-04
Lokal Antal örnar Adulta Yngre/obestämd ålder
Kusten inkl 28 7 21
Tr Ljungby mosse
Ivösjön 4 2 2
Oppmannasjön 8 2 6
Gummastorpasjön 5 1 4
Araslövssjön 5 2 3
Hammarsjön 4 2 2
Söder om Hammarsjön 11 3 8
Totalt 65 19 46

Kungsörn
Två kungsörnar rapporterades glädjande nog från de södra delarna av Kristianstads kommun. Tyvärr har de skånska häckningarna för arten inte utvecklats positivt. Hos våra ”egna” två par kungsörn, som lyckats få ut varsin unge under 2013, förlorade det ena paret sin unge i en dåligt isolerad transformator. Vidare hittades ytterligare en yngre fågel förolyckad under en kraftledning under hösten. Denna ledningssträcka står ironiskt nog på tur att grävas ner i närtid.

Dessbättre dementerade räkningen förmodligen hypotesen att det varit det andra parets unge som hittats död under kraftledningen. En 2 K fågel sågs under goda omständigheter av flera observatörer. Detta tyder på att denna har hälsan och är vid utmärkt vigör.

Som vanligt är kungsörn en betydligt diskretare fågel än havsörnen så några förblev säkert oupptäckta under inventeringsdagen.

Tack
De allra flesta av räknarna fick med sig örnupplevelser denna dag. Dessutom under goda observationsbetingelser Men negativa rapporter är minst lika viktiga. Inte minst för att avgöra hur och om örnarna rör sig i området. Tack alla för insatsen och på återseende vid nästa års örnräkning!

/Nils Waldemarsson

Bilder nedan är tagna av Linda Niklasson på Örndagen.
Klicka på en bild för att se den förstorad.