Uppgifter

Kategori: Exkursionsreferat 2016

Exkursion till Friseboda och Äspet 6 nov

Vi var nio vid samlingen i Olseröd på Gustav Adolfsdagen kl 9. Nattens regn upphörde successivt, gråa moln täckte hela himlen, temperaturen pendlade mellan 3 och 5 plusgrader, sikten var dock överraskande god och en frisk nordostan låg på så att havet hördes i fonden. En grönfink kikade på oss från en avlövad lönntopp, gulsparvar lät och en grovröstad korp flög förbi, liksom ett trettiotal sädgäss på väg mot sydväst.

Vi återsamlades på Frisebodaparkeringen, promenerade till den blåsiga plattformen men valde att ställa oss närmare den välfyllda Segesholmsån, i lä av busk-/trädridån vid Slussen. Glesa gräsandflockar med inslag av vigg drog halvhögt söderut. Över den upprörda Hanöbukten såg vi enstaka alfåglar, några svärtor, små sällskap av sjöorrar, knipor och småskrakar, enstaka ejdrar och storskarvar samt två storlommar. Långt ut skymtade Lotta en obestämd labb, men den försvann dessvärre lika obestämd i vågdalarna. Havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås var de enda vitfåglarna (trots att exkursionsledaren sett ett halvdussin dvärgmåsar vid Nyagrop tidigare på morgonen). En yngre havsörn patrullerade kusten söderut.
Vi promenerade inåt land på åns S sida, hörde korsnäbb på avstånd, såg koltrast, blåmes, kungsfåglar och en gärdsmyg. Bakom den gamla dynranden i skogen fikade vi i lingonris- och revlummermattan. Den fortsatta promenaden åter till P-platsen över träbron och utmed vägen var överraskande tyst och fågeltom.

I bil förflyttade vi oss norrut längs väg 118 med korta stopp för tornfalk, röd glada, blå kärrhök, fjällvråk och betande gåsflockar (skogssädgäss med inslag av tundrasädgäss, ett halvdussin bläsgäss och ett femtontal vitkindade). En 300-flock vitkindade gäss flög söderut över oss.

I Äspet parkerade vi innanför S piren och traskade ut till stranden som vi följde till lagunutloppet. Bland de drygt 500 viggarna fanns enstaka bergänder och brunänder. Gräsänder dominerade simandsfaunan, även om ett hundratal krickor, drygt 30 snatteränder, några tiotal bläsänder, två skedandhonor och en grann stjärtandhane piggade upp! Två prutgäss födosökte lugnt vid yttre tornet. Sven skymtade en vadare (beckasin?), några blåmesar födosökte i vassarna vid yttre vändhålet, bofinkar letade frön bland mållorna och fyra vinterhämplingar flög förbi. Ett hundratal storskarvar skyldrade vakt på det överspolade Karets stenbumlingar. Återfärden anträddes över betesmarken (i hopp om en dvärgbeckasin från gårdagen, som dock uteblev). Tre okända skådare mötte vid stättan och berättade att vi missat två kungsfiskare vid inre tornet. Evert som gått från stora P-platsen ringde och meddelade att han sett tre sädesärlor, en sånglärka och en sävsparv.

På hemvägen hade exkursionsledaren nöjet att träffa en jagande stenfalk vid Köle! Dagens artlista blev blygsam, men vi fick massor av frisk luft i lungorna!

/Thomas Lindblad, Olseröd

"World Birdwatch Day i Friseboda" den 2 oktober

Väderprognosen inför denna dag, regn och starka vindar från norr, var inte något som precis framkallade jubel hos undertecknad exkursionsledare. Och när dagen grydde kunde det enkelt konstaterats att prognosen tyvärr var
korrekt denna gång. Men ändå, ytterligare 8 deltagare dök upp, åtminstone fram till nu övertygade om att det finns inget dåligt väder, - bara dåliga kläder.

Och en del lön för mödan fick vi. Sikten ut över havet var omväxlande knivskarp, omväxlande skymdes den något av regnbyarna. Men fågelsträcket var bra och även om merparten passerade väl långt ut, var det ändå en hel del som tog en bana närmare oss och lät sig artbestämmas och njutas av.

Bland de 20-talet arter som vi såg på väg mot söder kan nämnas prutgäss, drygt 1600 bläsänder, 45 stjärtänder, närmare 1400 ejdrar, 18 storlommar, en möjlig svartnäbbad islom på lite för långt håll för säker artbestämning, 1 gråhakedopping, ladusvalor, och givetvis en hel del måsar och trutar. 2 svarthakedoppingar, svärtor och sjöorrar skymtade i vågorna och 1 havsörn drog ut över havet på födosök.
Totalt kunde vi trots förutsättningarna summera till strax under 30 arter.

Janne Linder

Äspet 10 juli

Som ett inslag i fågelklubbens 40-årsfirande skådade vi, 22 exkursionsdeltagare, i Äspet. Inte så konstigt med tanke på att vadarspaning i Äspet varit ett ständigt och uppskattat exkursionsmål under gångna 40 åren.

Vädergudarna var på vår sida så att det var varmt och behagligt och regnskurarna höll sig borta. Vadare fanns det att titta på. Tyvärr med lite långa avstånd då området framför tornet torkat ut under försommaren. Inblandat i kärrsnäppeflockarna fanns ordentligt med granna spovsnäppor och ruggande brushanar. Efter en stunds letande identifierades även 3 myrsnäppor i flockarna. En stor grupp skärfläckor fanns församlade. Dock med få ungar/ungfåglar då häckningen gått dåligt här i år. Även en del tringa-vadare som gluttsnäppa, skogssnäppa, grönbena och rödbena fanns på plats. Liksom de obligatoriska kentska tärnorna som har som vana att ställa sina nyss flygga ungar från kolonin i Blekinge här.

/Nils Waldemarsson, Bromölla

Exkursionsreferat Hercules kvällen den 29 maj

14 deltagare hade bestämt sig för att bästa sättet att tillbringa kvällen var en tur till Hercules för att se och lyssna till vad kvällen hade att erbjuda. Högt på önskelistan bland deltagarna stod att få se flygande rördrom, en näst intill omöjlig utmaning för en exkursionsledare.

Samling skedde på parkeringen norr om Viby äng, och under de följande två timmarna tog vi oss medsols runt reservatet. På Viby äng kunde vi njuta av gulärlornas lysande gula färg, törnsångens upprepade melodislinga och några hann uppfatta gräshoppsångarens entoniga sång innan den tystnade.

Herculesdammarna bjöd på tutande rördrom och vi försökte urskilja sången från säv- och rörsångare i vassarna. Svarttärnorna var ändå de som tog hem spelet om vackraste uppträdandet, möjligen hotat av den skäggmes som visade upp sig för den uppmärksamme. Obligatorisk fika följde i det renoverade fågeltornet. En eloge till Vattenriket och alla som på olika vis medverkat till en utmärkt utställning och ett riktigt bra renoverat fågeltorn.

Näktergalens sång följde oss under vägen tillbaks till parkeringen och utefter sista sträckan visade buskskvättshanen upp sig fint på en stängselstolpe.
Totalt räknade vi ihop 55 arter under vandringen. Ibland är man mer förvånad över vad man inte ser än vad man får se. Trots goda förutsättningar var det ingen som lyckades få ögonen på en lärkfalk! Och rördrommen? Jo, den höll sig väl dold för oss hela tiden.

/Janne Linder

Exkursion till Drakamöllan och Äskebjär 22 maj

Det var 16 grader och lätt mulet när de 23 deltagarna samlades i Olseröd kl 7. Vi körde till Drakamöllan där trädgårdssångare, rödstjärt, näktergal och gransångare sjöng. Vandringen gick förbi Drakamöllans gårdshotell där stararna redan matade ungar och sädesärlan trippade på takåsen medan de svartvita flugsnapparna inspekterade holken i eken vid entrén. Härmsångare, törnsångare och svarthätta sjöng, både ringduva och skogsduva spelade och strax kunde vi på avstånd höra sommargyllingens djupa flöjtande!

Molnen hade nu spruckit upp och resten av färden gick i stigande temperatur och strålande sol från blå himmel. Göken gol, en gammal havsörn flög förbi, en trana likaså och över heden sjöng trädlärkor och sånglärkor ikapp. Vi slog oss ned i en solig backe för dagens första fika. Hämplingar sjöng och gulsparvar matade ungar medan enbuskarna släppte sitt pollen i stora rökpuffar! Gröngölingen visade sig fint på en av ledningsstolparna och en gul och grann sommargyllinghane exponerade sig till mångas förtjusning helt kort i en död trädtopp!

Ute över heden hördes fältpiplärkans enkla sång och efter en stunds letande fann vi den sjungande fågeln, som landade i en trädtopp efter sin sångflykt. En dubbeltrasts ödsliga sång hördes på avstånd, ängspiplärkorna matade för fullt och en ljudlig spillkråka flög över. En grann stenskvätta satt på stenmuren före bron över bäcken när vi gick mot Äskebjär, där en tornfalk ryttlade över krönet. I kärret vid Äskebjärs fot blommade majnycklar och majvivor och tätörtens bladrosett lyste ljusgrön. Nedanför den branta backen – amfiteatern – fikade vi för andra gången och hade åter nöjet att höra sommargyllingen från bäckens trädridå! Här sjöng även trädpiplärkan medan en ormvråk och en glada kretsade över skogsbrynet. Småflockar med grågäss flög över och en gråhäger landade vid bäcken. Under återfärden mot bilarna noterades sjungande trädkrypare, nötväcka och gärdsmyg. En vacker bivråk gled över Julebodaån mot Kumlan under spelflykt! När vi skiljdes åt var klockan 11:30 och temperaturen ca 22 grader – sommaren hade börjat!

/Thomas Lindblad, Olseröd

Rätt tipsrad för tipsrundan Fågelskådningens dag 8 maj 2016

Fråga Svar Kommentar
1 X En kungsfågel väger cirka 5 gram
2 1 En tajgablåstjärt blev ny art för kommunen 2015
3 2 Svarttärnan tillhör släktet Chlidonias
4 2 Enkelbeckasinen kallades förr horsgök
5 1 Brushane rastar på Håslövs ängar
6 2 Stortrapp häckade på sandiga områden under 1800-talet
7 X Talgoxen var vanligast vid årets fågelmatningsräkning
8 1 Besöksanläggningen Kanalhuset ligger stadsnära
9 X Som mest räknades 8 600 tranor vid Pulken i våras
10 2 Bilden visar en svarthätta
11 1 Pilgrimsfalkarna i Kristianstad förgiftades med karbofuran
12 2 Skäggdopping kan bära sina ungar på ryggen
13 X Patrik Olofssons senast utgivna bok heter "Eldögon"


Prislista tipsrundan
1:a pris Götalands bästa fågellokaler (Ullman): Ingalill Röstén, Kristianstad
2:a pris Vinterfåglar (Jonsson): Boel Hindorf, Kristianstad
3:e pris Vykort: Kristina Sköld, Kristianstad
4.e pris Vykort: Ingrid Abrahamsson, Gärds Köpinge
5:e pris Vykort: Boel Glimhall, Kristianstad

Skräbeån 28 februari 2016

Vinter eller vår var frågan under den numera traditionella vårvintervandringen längs Skräbeån. När Kristianstadsbladets reporter och fotograf anlände efter knappt halva exkursionen blev svaret från de 30 deltagarna unisont: Vår!

Varför då detta svar? Jo, i den vindstilla morgonen med någon enstaka plusgrad sjöng mesar, trädkrypare och den första bofinkdrillen hördes. Dessutom snurrade några gravänder omkring utanför åmynning och i ett varmt läge stack några blyga tussilago upp. Att en del vinterfåglar dröjde sig kvar bekräftades av en kungsfiskare som både hördes och syntes nere vid gångbron för åtminstone en del av deltagarna. En strömstare uppe vid Käsebron var mer samarbetsvillig och kunde ses av alla när den födosökte med jämna mellanrum.

Ett annat mått på bestämningen av årstid brukar vara artlistan för exkursionen. Cirka 30 arter om det fortfarande är vinter och över 40 om det är vår. Denna gång nådde vi precis över 40. Men vi konstaterade också att denna vinter varit både art- och individfattig på småfåglar i allmänhet. Häckningssäsongen 2015 var inte den bästa med en kall försommar. På detta följde en höst med ojämn frösättning. Därav avsaknaden av vissa arter. Men vi gladde oss åt de tydliga vårtecknen som fanns.

/Nils Waldemarsson

Vinterfåglar längs ostkusten

Det var morgon den 17 januari och 14 personer hade bestämt sig för att tillbringa denna kylslagna förmiddag i Äspet tillsammans. Som väl var så blåste det inte särskilt hårt, men det räckte för att man gärna ville vända ryggen mot för att spana efter våra bevingade vänner.

Den långvariga kylan hade gjort att lagunen fryst till och fåglarna var till såväl artantal som antal individer relativt blygsamt för att gälla Äspet. Men det var inga sura miner för det, en grann alfågel kunde avnjutas på bra obsavstånd, liksom den havsörn som satt ute på Karet.

5 gråhägrar kom förbiflygande, en ung duvhök visade sig som hastigast för de som gick först, ett gäng ängspiplärkor tilldrog sig särskild uppmärksamhet då det kunde finnas någon annan piplärka som anslutit sig till det gänget. En varfågel skymtade förbi, ett litet gäng gråsiskor visade sig vara en artren flock. Exkursionens höjdpunkt, förutom fikarasten, kom alldeles på slutet, åtminstone för de som lyckades se den. Det var en jorduggla som Evert såg komma inflygande och som gjorde en kort mellanlandning på Karet, innan kråkorna jagade iväg den för fortsatt resa söderut över havet.

När vi kom tillbaks till parkeringen kunde vi konstatera att det 33 olika arter som visat upp sig under vår rundvandring.

mvh

/Janne Linder

Örnräkning 2 januari 2016

Årets örnräkning blev vädermässigt en prövande verksamhet. Vi fick kanske därför en något annorlunda fördelning av havsörnarna än vanligt. Antalet var dessutom lite lägre än under de senaste åren. Däremot sågs glädjande nog många kungsörnar.

Havsörn

Fördelningen av havsörnarna svarade denna gång inte upp mot "normalbilden". Detta får förmodligen tillskrivas väderleksförutsättningarna och tillgång på födoresurser. Således sågs enbart 2 havsörnar i Ivösjön i gryningen. Dessa lämnade sedan mot syd varför de förmodligen räknats på annan plats. Vid Araslövssjön - Isternäset - Hammarsjön fanns betydligt färre örnar än vanligt. Däremot fanns större koncentrationer än vanligt vid Odersberga och i området söder om Egeside. Födoresurser i dessa områden är en trolig anledning.

Observationerna vid åteln ute vid kusten var som vanligt centrala, trots besvärliga omständigheter. Fram till kl 12 hade minst 17 örnar, därav 4 märkta och minst 13 omärkta, besökt matplatsen.

Kungsörn
Glädjande nog sågs kungsörnar i flera olika områden. I den norra delen av Kristianstad kommun sågs hela 4 individer. Av dessa kan två eller tre vara adulta. Tre av dessa uppehöll sig i området kring Gummastorpasjön. Den fjärde örnen rörde sig i området mellan Råbelövsjön och Oppmannasjön.

I kommunens södra delar sågs minst 3 ex, två av dessa i adult eller närmast adult dräkt. Den tredje var en 2K fågel. Totalt sågs alltså minst 7 kungsörnar. 2015 noterades hela 8 exemplar i vårt räkningsområde men det var ett högt antal. Årets resultat ligger således i paritet med detta.

Mvh
/Nils Waldemarsson